Rosa Oktober 🎗️

ROSA OKTOBER

Lär känna din kropp.
Uppmärksamma förändringar. Prioritera din hälsa.

Oktober är en månad då uppmärksamheten kring bröstcancer ökar världen över.

På Bionnex anser vi att omsorg om sig själv handlar om mer än det som syns på hudens yta. Att lära känna sin kropp, vara uppmärksam på förändringar och söka vård när det behövs är också viktiga delar av att värna om sin hälsa.

Under årets Pink October vill vi inte skapa rädsla, utan bidra till ökad medvetenhet genom tillförlitlig kunskap.

Läs mer om brösthälsa ↓

Vad är bröstcancer?

Bröstcancer är en sjukdom som uppstår när celler i bröstvävnaden börjar dela sig okontrollerat. De flesta fall av bröstcancer börjar i mjölkgångarna eller i de mjölkproducerande körtlarna (lobuli).

Vissa cancerformer kan förbli begränsade till bröstvävnaden, medan invasiva cancerceller kan sprida sig till omgivande vävnad, lymfkörtlar och i senare skeden till andra delar av kroppen.

Bröstcancer ger inte alltid symtom i ett tidigt skede. Därför är det viktigt att både känna till hur de egna brösten vanligtvis ser ut och känns och att följa de screeningrekommendationer som gäller i det land där man bor.

Bröstcancer är en global hälsofråga

2,4 MILJONERÅr 2024 beräknas omkring 2,4 miljoner kvinnor världen över ha fått en bröstcancerdiagnos.

694 000Samma år beräknas omkring 694 000 människor ha avlidit till följd av bröstcancer världen över.

I ALLA LÄNDERBröstcancer förekommer i alla världens länder.

INTE BARA HOS KVINNOROmkring 0,5–1 % av alla bröstcancerfall drabbar män.

Risken för bröstcancer ökar med åldern, men sjukdomen kan uppstå i olika åldrar. Många som får bröstcancer har dessutom ingen tydlig familjehistoria av sjukdomen.

Det är därför fel att tänka: ”Ingen i min familj har haft bröstcancer, så jag löper ingen risk.”

En riskfaktor betyder inte att du säkert blir sjuk

Bröstcancer har inte en enda bakomliggande orsak.

Vissa faktorer kan öka sannolikheten för att utveckla bröstcancer. Att ha en eller flera riskfaktorer innebär dock inte att man med säkerhet kommer att få sjukdomen. På samma sätt innebär avsaknad av kända riskfaktorer inte att bröstcancer inte kan uppstå.

Faktorer som inte går att förändra eller som är svåra att påverka

Ålder
Risken för bröstcancer ökar generellt med stigande ålder.
Biologiskt kön
Bröstcancer är betydligt vanligare hos kvinnor, men kan även drabba män.
Familjens och den egna sjukdomshistorien
Bröstcancer eller vissa andra cancersjukdomar hos nära släktingar kan öka risken hos vissa personer.
Ärftliga genförändringar
Patogena varianter i BRCA1, BRCA2, PALB2 och vissa andra gener kan öka risken för bröstcancer avsevärt.
Tät bröstvävnad
Hög brösttäthet är förknippad med en ökad risk för bröstcancer och kan samtidigt göra vissa förändringar svårare att upptäcka vid mammografi.
Tidigare strålbehandling mot bröstkorgen
Exponering för strålning mot bröstkorgen, särskilt i samband med vissa behandlingar i unga år, kan öka risken senare i livet.
Hormonell och reproduktiv historia
Vissa reproduktiva faktorer som påverkar den sammanlagda hormonexponeringen under livet kan ha samband med risken.

Påverkbara livsstilsfaktorer

Även vissa livsstilsfaktorer har samband med risken för bröstcancer. Dessa kan bland annat omfatta:

alkoholkonsumtion,
nivå av fysisk aktivitet,
övervikt eller obesitas, särskilt efter klimakteriet,
tobaksbruk,
vissa hormonbehandlingar efter klimakteriet.

Viktigt: Hälsosamma levnadsvanor kan bidra till att minska risken, men inget levnadssätt kan garantera att bröstcancer helt förebyggs.

Ett viktigt steg: Lär känna vad som är normalt för dig

Alla bröst är olika.

Bröstens utseende och känsla varierar från person till person. De kan också förändras över tid till följd av hormonella förändringar, ålder, graviditet, amning och många andra faktorer.

Målet är därför inte att definiera hur ett ”normalt bröst” ska se ut för alla, utan att veta vad som är vanligt för just dig.

Lär känna hur dina bröst och armhålor vanligtvis ser ut och känns i vardagen.

Ignorera inte en ny eller ovanlig förändring som du upptäcker.

Vilka förändringar bör du vara uppmärksam på?

Att upptäcka någon av följande förändringar betyder inte automatiskt att du har cancer. Förändringar i brösten kan ha många godartade orsaker.

En ny, oförklarlig eller kvarstående förändring bör dock bedömas av hälso- och sjukvårdspersonal.

En ny knöl eller förhårdnad i bröstet eller armhålan

En knöl, förhårdnad eller förtjockning som inte funnits tidigare.

En ny förändring av bröstets storlek eller form

Särskilt en förändring som uppstår i ett bröst eller avviker från hur bröstet vanligtvis ser ut.

Förändringar i huden på bröstet

Indragningar, förtjockning, tydlig rodnad, svullnad eller hud som liknar ett apelsinskal.

En ny förändring av bröstvårtan

Att bröstvårtan nyligen har dragits inåt eller ändrat utseende.

Ovanlig vätska från bröstvårtan

Särskilt spontant sekret eller blodblandad vätska bör undersökas.

Förändringar i huden på eller omkring bröstvårtan

Sårskorpor som inte läker, fjällning eller tydliga hudförändringar kan behöva bedömas.

En ny svullnad eller knöl i armhålan

En ny eller kvarstående förändring i armhålan bör också undersökas.

Nya och oförklarliga förändringar i brösten

Berätta för hälso- och sjukvårdspersonal om nya, kvarstående eller oroande förändringar, även om det handlar om smärta.

Att en knöl inte gör ont betyder inte att den kan lämnas utan bedömning.

Självundersökning av brösten och att känna sina bröst är inte samma sak

Tidigare rekommenderades ofta att man skulle undersöka sina bröst systematiskt med en särskild teknik på en bestämd dag varje månad.

I dag betonar många hälsoorganisationer att sådan regelbunden och systematisk självundersökning inte i sig är en effektiv screeningmetod för personer med genomsnittlig risk.

Det som i stället är viktigt är att:

Känna till vad som är normalt för dig.

Veta hur dina bröst vanligtvis ser ut och känns.

Uppmärksamma nya förändringar.

Vara observant på ovanliga förändringar som uppstår i vardagen.

Inte skjuta upp en bedömning.

Kontakta hälso- och sjukvården om du upptäcker en misstänkt eller kvarstående förändring.

Att känna till sina bröst ersätter inte mammografi eller andra screeningundersökningar som rekommenderas av hälso- och sjukvården.

Screening och diagnostisk utredning är inte samma sak

Screening

Screening innebär undersökningar som syftar till att upptäcka bröstcancer tidigt hos personer som inte har några symtom eller besvär.

Mammografi är den huvudsakliga bilddiagnostiska metoden vid bröstcancerscreening.

Genom regelbunden screening kan vissa fall av bröstcancer upptäckas innan symtom uppstår.

Diagnostisk utredning

En undersökning som görs på grund av en ny knöl i bröstet, en förändring av bröstvårtan, ovanlig vätska från bröstvårtan eller andra symtom skiljer sig från rutinmässig screening.

Beroende på personens ålder, symtom, sjukdomshistoria och den kliniska bedömningen kan hälso- och sjukvården rekommendera mammografi, ultraljud, magnetkameraundersökning (MR) eller andra tester.

Om du har upptäckt ett symtom ska du inte vänta till nästa ordinarie screeningtillfälle. Kontakta hälso- och sjukvården.

Det här behöver du veta om mammografi

Mammografi är en röntgenundersökning av brösten som använder en låg dos röntgenstrålning.

Syftet med mammografiscreening är att kunna upptäcka bröstcancer innan symtom visar sig.

Ingen screeningmetod är dock helt felfri.

Mammografi kan:

bidra till att vissa cancerfall upptäcks i ett tidigt skede,
ibland visa misstänkta fynd trots att det inte finns någon cancer, vilket kan leda till ytterligare undersökningar,
missa vissa cancerfall,
innebära exponering för en låg dos joniserande strålning,
i vissa fall leda till att cancer upptäcks som kanske aldrig skulle ha orsakat kliniska problem under personens livstid.

Därför behöver både nyttan med screening och dess möjliga begränsningar vägas in.

När bör man då börja med mammografi?

Det finns inget gemensamt svar som gäller i hela världen.

Vid vilken ålder screening inleds, hur ofta den utförs och vilka metoder som används kan skilja sig åt mellan länder och sjukvårdssystem samt bero på personens ålder och individuella risk.

Därför är det inte lämpligt att på en global informationssida rekommendera en och samma startålder eller ett och samma screeningintervall för alla.

Följ det officiella screeningprogrammet i ditt land och de individuella rekommendationer du får från hälso- och sjukvården utifrån din risk.

Risken är inte densamma för alla

Vissa personer kan ha en högre risk för bröstcancer än befolkningen i genomsnitt.

Till exempel kan följande påverka den individuella riskbedömningen:

en tydlig familjehistoria av bröst- eller äggstockscancer,
nära släktingar som fått bröstcancer i ung ålder,
flera fall av närbesläktade cancersjukdomar inom familjen,
kända förändringar i BRCA1, BRCA2, PALB2 eller andra gener som medför ärftlig cancerbenägenhet,
att personen tidigare har haft bröstcancer,
tidigare strålbehandling mot bröstkorgen i ung ålder.

I dessa situationer kan en annan uppföljning än den som erbjuds genom allmän befolkningsscreening behövas.

Om du känner oro kring din familjehistoria eller din egen sjukdomshistoria bör du tala med hälso- och sjukvårdspersonal eller en specialist inom genetisk vägledning.

Genetisk testning är inte automatiskt nödvändig för alla. Beslutet bör fattas efter en bedömning av personens och familjens sjukdomshistoria.

Även män kan få bröstcancer

Bröstcancer är betydligt vanligare hos kvinnor, men förekommer även hos män.

Omkring 0,5–1 % av alla bröstcancerfall i världen drabbar män.

Hos män bör särskilt följande förändringar bedömas av hälso- och sjukvårdspersonal:

en ny knöl i bröstet eller kring bröstvårtan,
en bröstvårta som nyligen har dragits inåt,
ovanlig vätska från bröstvårtan,
tydliga hudförändringar på bröstet eller kring bröstvårtan,
en ny knöl eller svullnad i armhålan.

Att känna till sina bröst är viktigt för alla, inte bara för kvinnor.

MYT ELLER FAKTA?

”Deodorant eller antiperspirant orsakar bröstcancer.”

De vetenskapliga belägg som finns i dag visar inte att användning av deodorant eller antiperspirant orsakar bröstcancer.

Det finns inte tillräckliga vetenskapliga belägg för att fastställa ett orsakssamband mellan antiperspiranter som innehåller aluminium och bröstcancer.

Det har inte heller visats att parabener som används i vissa kosmetiska produkter orsakar bröstcancer.

Att välja en produkt ”utan aluminium” kan vara ett personligt eller kosmetiskt val, men det innebär inte att produkten skyddar mot bröstcancer.

MYT

”Om ingen i min familj har haft bröstcancer löper jag ingen risk.”

Familjehistorien kan vara en viktig riskfaktor, men en betydande andel av dem som får bröstcancer har ingen känd, tydlig familjehistoria av sjukdomen.

Avsaknad av bröstcancer i familjen innebär inte att risken är noll.

MYT

”Om en knöl inte gör ont är den inte viktig.”

Knölar som har samband med bröstcancer kan vara smärtfria. En ny knöl eller förhårdnad bör undersökas oavsett om den gör ont eller inte.

MYT

”Om jag går på mammografi behöver jag inte vara uppmärksam på förändringar i kroppen.”

Att du deltar i screening betyder inte att du ska ignorera nya förändringar.

Kontakta hälso- och sjukvården om du upptäcker en ny eller ovanlig förändring, även om din senaste mammografi inte visade något avvikande.

MYT

”Om jag lever hälsosamt kommer jag inte att få bröstcancer.”

Hälsosamma levnadsvanor kan bidra till att minska vissa påverkbara riskfaktorer, men inget levnadssätt kan helt förebygga bröstcancer.

Bröstcancer ska aldrig ses som ett resultat av att någon ”inte har levt tillräckligt hälsosamt”.

MYT

Vad kan du göra för din hälsa?

Det går inte att förebygga alla fall av bröstcancer. Däremot finns det vanor som främjar den allmänna hälsan och kan bidra till att minska risken för vissa cancersjukdomar.

Var fysiskt aktiv

Regelbunden fysisk aktivitet är viktig för den allmänna hälsan och har samband med en lägre risk för bröstcancer.

Sträva efter en hälsosam kroppsvikt

Övervikt och obesitas, särskilt efter klimakteriet, är förknippade med en ökad risk för bröstcancer.

Var medveten om alkoholens risker

Det finns ett orsakssamband mellan alkoholkonsumtion och flera cancersjukdomar, däribland bröstcancer. Ur cancersynpunkt är lägre alkoholkonsumtion förknippad med lägre risk.

Undvik tobak

Att avstå från tobak är ett av de viktigaste sätten att minska den allmänna risken för cancer och andra hälsoproblem.

Känn till din individuella risk

Berätta om relevant familjehistoria och viktiga uppgifter om din egen hälsa för hälso- och sjukvårdspersonal.

Skjut inte upp din screening

Följ de officiella screeningrekommendationerna i det land där du bor och de individuella råd du får från hälso- och sjukvården.

Hudvård i armhålorna och brösthälsa

Huden i armhålorna är ett område där känslighet och friktion är vanliga. Rakning, hårborttagning, svettning, friktion och vissa kosmetiska produkter kan orsaka tillfällig irritation.

När det gäller hudvård i armhålorna:

välj produkter som din hud tolererar,
följ produkternas bruksanvisningar,
var särskilt uppmärksam på anvisningar för användning på irriterad eller skadad hud,
kontakta hälso- och sjukvården vid kvarstående eller oförklarliga hudförändringar.

Viktigt: Kosmetisk hudvård i armhålorna förebygger inte bröstcancer och ersätter inte bröstcancerscreening.

CHECKLISTA FÖR PINK OCTOBER

Ställ dig själv fem frågor i oktober:

Vet jag vad som är normalt för mig?

Vet jag hur mina bröst och armhålor vanligtvis ser ut och känns?

Har jag upptäckt någon ny förändring?

Har jag märkt en ny knöl, hudförändring, förändring av bröstvårtan eller något annat ovanligt?

Känner jag till min individuella risk?

Känner jag till relevanta cancerfall i familjen och min egen sjukdomshistoria?

Vet jag när jag bör genomgå screening?

Följer jag de officiella screeningrekommendationerna i mitt land?

Har jag skjutit upp någon hälsokontroll?

Kan jag i så fall boka in den i min kalender redan i dag?

Lär känna din kropp. Uppmärksamma förändringar. Prioritera din hälsa.

Medvetenhet börjar med kunskap, inte med rädsla.

Lär känna din kropp. Ta nya eller ovanliga förändringar på allvar. Tala med hälso- och sjukvårdspersonal om din individuella risk och vilken screening som är lämplig för dig.

Pink October är mer än en månad – det är en påminnelse om att värna om vår hälsa.

Läs mer om bröstcancer på 1177 Läs WHO:s information om bröstcancer

Vanliga frågor och svar

Förekommer bröstcancer bara hos kvinnor?

Nej. De allra flesta som får bröstcancer är kvinnor, men även män kan drabbas. Omkring 0,5–1 % av fallen i världen förekommer hos män.

Betyder en knöl i bröstet att jag har cancer?

Nej. Knölar i bröstet kan ha många godartade orsaker. En ny eller ovanlig knöl bör dock bedömas av hälso- och sjukvårdspersonal.

Gör bröstcancer alltid ont?

Nej. Bröstcancer kan utvecklas utan smärta. Därför bör även en ny, smärtfri knöl eller annan förändring undersökas.

Behöver jag självundersöka brösten varje månad?

Systematisk självundersökning är inte i sig en effektiv screeningmetod. Det viktiga är att känna till hur dina bröst vanligtvis ser ut och känns och att rapportera nya förändringar till hälso- och sjukvården.

Kan mammografi förebygga bröstcancer?

Nej. Mammografi är en screeningmetod, inte en förebyggande åtgärd. Syftet är att kunna upptäcka vissa fall av bröstcancer innan symtom visar sig.

Vid vilken ålder bör jag börja med mammografi?

Screeningrekommendationer varierar mellan länder och beroende på individuell risk. Följ råden från de ansvariga hälsomyndigheterna i ditt land och de personliga rekommendationer du får från hälso- och sjukvården.

Ingen i min familj har haft bröstcancer. Kan jag ändå vara i riskzonen?

Ja. Familjehistoria kan vara en viktig riskfaktor, men bröstcancer kan också uppstå hos personer utan känd familjehistoria.

Kan deodorant eller antiperspirant orsaka bröstcancer?

De vetenskapliga belägg som finns i dag visar inte att användning av deodorant eller antiperspirant orsakar bröstcancer. Det är inte heller bevisat att antiperspiranter med aluminium orsakar bröstcancer.

Är aluminiumfri deodorant säkrare med tanke på risken för bröstcancer?

Enligt nuvarande vetenskapligt underlag innebär beteckningen ”aluminiumfri” inte att en produkt skyddar mot bröstcancer eller är säkrare ur cancersynpunkt.

Bör jag göra ett genetiskt test?

Genetisk testning behövs inte för alla. Om din egen sjukdomshistoria eller familjehistoria tyder på en ärftlig benägenhet för cancer kan hälso- och sjukvårdspersonal eller en specialist inom genetisk vägledning informera om lämplig utredning.

Medicinsk information

Innehållet på denna sida är avsett för allmän information och ökad medvetenhet. Det ersätter inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling.

Risken för bröstcancer, val av screeningmetoder och screeningintervall kan variera beroende på ålder, egen sjukdomshistoria, familjehistoria, individuell risknivå och de medicinska riktlinjer som gäller i det land där man bor.

Om du upptäcker en ny eller ovanlig förändring i bröstet eller armhålan bör du kontakta behörig hälso- och sjukvårdspersonal för en lämplig bedömning.

Bionnex kosmetiska och dermokosmetiska produkter marknadsförs inte i syfte att förebygga, diagnostisera eller behandla bröstcancer.

Lär känna din kropp.Uppmärksamma förändringar. Prioritera din hälsa.